blood is sweeter than honey.
"jag vet inte vad det var som gjorde att allt blev så här, min enda vän på järnvägen i regnet, iklädd en senapsgul anorak med uppfälld kapuschong och ett glest mjölktandsleende som han i tur och ordning riktade mot marken, mig, träden, himlen. en blek figur som pressade sina dova hjärtslag mot rälsen.
jag ville springa därifrån rädda mig själv men
1. handbojor i plast höll mig fast vid ett stängsel och
2. nyckeln var vilse i mitt tarmsystem.
som ett litet litet blött och ledset djur stod jag alltså där fångad, så fylld av existens att det svämmade över alla bräddar. snor rann in i munnen och mascara nedför kinderna och längs med halsen in under kragen på blusen som hade varit vit en gång (för så längesen att det var i ett annat liv känns det som) men nu var nedstänkt med lera och blod."
jag ville springa därifrån rädda mig själv men
1. handbojor i plast höll mig fast vid ett stängsel och
2. nyckeln var vilse i mitt tarmsystem.
som ett litet litet blött och ledset djur stod jag alltså där fångad, så fylld av existens att det svämmade över alla bräddar. snor rann in i munnen och mascara nedför kinderna och längs med halsen in under kragen på blusen som hade varit vit en gång (för så längesen att det var i ett annat liv känns det som) men nu var nedstänkt med lera och blod."
Kommentarer
Trackback
